Lilla Philae kan besvara stora frågor

Det har blivit dags för Philae att göra entré. Rymdsonden Rosetta släpper på onsdag i väg farkosten, i mänsklighetens första försök att landa på en komet.

Det har varit en lång resa för Philae – både i tid och i rum. I mars 2004 sköts den lilla landaren upp tillsammans med Rosetta från Franska Guyana och påbörjade resan mot kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko, som överlevt sedan solsystemets barndom.

– Genom att studera just den här typen av objekt kan vi lära oss hur solsystemet såg ut för 4,5 miljarder år sedan, säger Björn Davidsson, doktor i teoretisk astrofysik på Uppsala universitet och inblandad i Rosettaprogrammet.

På onsdag lämnar Philae Rosetta och börjar den sista resan, 20 kilometer på sju timmar, mot den skrovliga ytan och den landningsplats som i en internationell tävling fått namnet Agilkia.

Rosetta och Philae bär båda på finländskt kunnande. Bland annat Meteorologiska institutet har deltagit i tillverkningen av sex instrument. En finsktillverkad del i foten på Philae blir den första att vidröra kometens yta.

– På Meteorologiska institutet väntar vi mest på PP-mätningen. PP är vårt instrument och mäter vattenhalten i kometen, säger forskningsprofessorn Minna Palmroth.

Vattnet i oceanerna på Tellus kan härstamma från kometer som kraschat här. Palmroth säger att vattenmängderna i kometen kan ge en indikation på hur många kometer som kraschlandat på jorden.

Även vattnets isotopsammansättning ska mätas. Resultaten kan avslöja om vattnet på Tjurjumov-Gerasimenko är likadant som vattnet på jorden.

– Ett av de finaste tänkbara resultaten vore om vi kunde bevisa att vattnet i världshaven härstammar från kometbombardemanget.

Palmroth tvekar inte att säga att hon är nervös. Sent på tisdag bestäms om Philae släpps iväg. Efter det måste farkosten klara sig själv.

Palmroth säger att den största risken är att kometen rapar, det vill säga utstöter ett gasmoln. Det skulle leda till att kometen accelererar undan Philae.

En annan risk är att Philae landar på någon brant som inte syns på bilderna. Då kan den välta och mätningarna misslyckas.

Men om allt går vägen landar Philae alltså på onsdagskvällen.

På vägen ner kommer Philae att mäta damm, gas, plasma och eventuella magnetiska fält, liksom ta ett flertal bilder, bland annat en avskedsbild på Rosetta.

Eftersom kometens gravitation är så pass svag är Philae utrustad med isborrar på farkostens fötter, harpuner och kallgasmunstycke på ovansidan för att inte studsa av kometen.

Därefter väntar minst 64 timmar av intensivt arbete, den livslängd som batteriet beräknas ha. Men Philae har också solpaneler och förhoppningsvis kan den arbeta längre.

De första data torde skickas tillbaka till jorden några timmar efter landningen och de första resultaten ska vara klara om några veckor.