Det handlar om Europa
Nato vill höja avskräckningseffekten. Frågan är om den nya vassa spetsen på 4 000 välutrustade soldater som planeras för Europa är nog.
FöR NATOS TOPPMöTE som inleds i dag i Wales fanns länge bara vaga planer om att genom intensifierade övningar för snabbinsatsstyrkan Nato Response Force (NRF) motivera Natos existens efter att Isaf-operationen i Afghanistan avslutas i år.
Genom sitt agerande i Ukraina gav Ryssland och president Vladimir Putin Nato vad man behövde behövde. I Wales läggs rutten om. Förvisso kommer Afghanistan att diskuteras. Men oron för Ryssland har ökat i östra Europa. Artikel fem som gäller de ömsesidiga säkerhetsgarantierna för Natomedlemmar är i högsta grad aktuell. Ett beslut ska tas om att en cyberattack mot en medlem jämställs med en markinvasion eller flygbombningar. HäNDELSERNA I UKRAINA visar att den tid man har till sitt förfogande för att reagera på militära hot har krympt drastiskt. I somras sade Finlands kommendör för försvarsmakten, Jarmo Lindberg, att Finland måste se till att det finns en vass spets som kan reagera snabbt. När man tidigare räknade med att en kris eskalerade från passiv till akut på kanske ett år måste man nu räkna med en betydligt kortare tid, kanske bara veckor, sade Lindberg.
I samma banor resonerar Nato. En potentiell angripare måste veta att den möts av välutrustade Natostyrkor, inte bara ett medlemslands egen armé. Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen meddelade i söndags att Nato placerar 4 000 soldater permanent i Europa. Denna vassa spets ska in-
”En potentiell angripare måste veta att den möts av välutrustade Natostyr
kor, inte bara ett medlemslands egen
armé.”
om 48 timmar kunna sättas in i vilket Natoland som helst och utgör ett komplement till de 14 000 soldater som utgör NRF. DET äR NATURLIGT att Finland deltar i den del av Natomötet som är öppen för partnerskapsländerna precis som man gjort förr. Tillsammans med fyra andra länder – Sverige, Australien, Georgien och Jordanien – ska Finland få ett så kalllat ”Gold Card”, det vill säga ett intensifierat samarbete med Nato. Denna nya status ska inte förväxlas med avtalet om att ta emot Nato-styrkor. Ingendera är heller en ”köksväg” in i Nato.
Att republikens president leder delegationen är inte unikt. President Tarja Halonen deltog 2002 när Nato höll sitt toppmöte i Prag och president Sauli Niinistö var i Chicago där Natos toppmöte hölls 2012.
Kriget i Ukraina har visat att för- mågan att läsa situationen korrekt och att handla snabbt och beslutsamt är a och o för att trovärdigheten ska bestå. Detta gäller för Nato men också för de militärt icke allierade partnerskapsländerna Finland och Sverige som i likhet med Ukraina inte omfattas av säkerhetsgarantierna i artikel fem.
Om den försnabbade beredskapen har den avskräckningseffekt man hoppas på är en öppen fråga. Däremot är det helt klart efter president Barack Obamas presskonferens i Tallinn i går att Nato kommer att agera i enlighet med artikel fem för varje medlem ifall avskräckningseffekten inte fungerar.