Nervkriget trappas upp

EU vill vara tydligt när det gäller budskapet men lämna dörren på glänt för förhandlingar. Det kan gå vägen om enigheten består.

TILL DET YTTRE verkade allt gå till på ett behärskat sätt. Rysslands president Vladimir Putin meddelade i går att inga nya sanktioner införs mot väst, trots att USA i torsdags utökade listan över persona non grata med ytterligare tjugo namn och inkluderade den ryska banken Bank Rossija och dess styrelseordförande Jurij Kovaltjuk i sanktionerna.

Också EU enades om en namnlista natten till i går men namnen gavs ut i offentligheten med fördröjning. Både EU och USA förefaller att koncentrera sig direkt på den innersta kretsen kring Putin. Sin vana trogen ville den ryske presidenten bagatellisera effekten av sanktionerna. Han undertecknade i går de lagar som formellt gör Krim till en del av Ryssland. UR FINLäNDSKT PERSPEKTIV måste USA:s svartlistande av bröderna Arkadi och Boris Rotenberg samt Gennadij Timtjenko ändå betraktas som pinsam trots att de inte finns med på EU:s lista. Timtjenko har finskt medborgarskap jämsides med det ryska och hans och bröderna Rotenbergs roll aktualiserades i samband med försäljningen av ishockeylaget Jokerit och Hartwallarenan i fjol somras. Alla tre har nära relationer till Putin.

Statsminister Jyrki Katainen (Saml) var noga med att påpeka att Finlands lag gäller alla med finskt medborgarskap.

Man kan notera att också Vladimir Kozin, stationerad vid Ryss

”Enligt utrikesutskottet ökar EU:s handelsavtal med USA Finlands säkerhet.”

lands ambassad i Helsingfors i tre år innan han kallades hem till Moskva 2007 efter att han i en Yleintervju varnat Finland för att söka Natomedlemskap, finns med på amerikanernas lista. Också nyhetsankaret Dmitrij Kiseljov, chef för nyhetsbyrån Rossija Sevodja som ersatte RIA Novosti i fjol finns enligt CNN med på EU:s lista vilket signalerar missnöje med den ryska propagandaapparaten. Kiseljov betraktas som synnerligen västkri

tisk och nära lierad med Putin. FINLANDS SVALA INTRESSE för EUsanktioner som kunde äventyra finländska företags möjligheter att verka i och med Ryssland är framför allt ett erkännande av att ekonomi och utrikespolitik intimt hör ihop. En viktig markering i samma riktning var uttalandena i går efter riksdagens utrikesutskotts möte. Utskottet underströk att det stöder en snabb tidtabell för att ro frihandelsavtalet mellan EU och USA i hamn. Enligt utrikesutskottet har avtalet en säkerhetspolitisk betydelse för Finland.

Sedan återstår det att se hur man kommer att se på ryska Rosatoms starka ägarroll i Fennovoima. Ännu på torsdag kväll ville näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) hålla ekonomi och utrikespolitik isär i en diskussion i Yles ATalk.

Tyskland är det EUland som i likhet med Finland vill avancera gradvis. I gårdagens Financial Times sade Norbert Röttgen, ordförande i Bundestags utrikeskommission, att sanktioner och diplomatiska ansträngningar måste följas åt.

Telefonsamtalen från Berlin till Moskva har varit täta. Och det är väl ingen som tror att Tyskland kommer att upphöra med dem, vad som än händer.