Nytt tryck på momsen

Servicebranschen lobbar mot höjningar

Om skattehöjningar ska ingå i budgetramen finns det få källor som ger staten så snabba cash som momsen. Trycket ligger speciellt på de lägre momsnivåerna: det gäller maten vi köper, tåg- och bussresor, böcker och läkemedel.

Om regeringen ska åtgärda balansen i statsfinanserna med både nedskärningar och skattehöjningar är lockelsen stor att röra momsen igen, speciellt de lägre momssatserna, som påverkar priserna på mat, läkemedel, kultur och motion.

Alternativet är att fokusera mest på nedskärningar.

Ännu i januari sade finansminister Jutta Urpilainen (SDP) att hon utgår från att fifty-fifty-principen fortfarande gäller, det vill säga att regeringen försöker höja skatterna med lika mycket som den skär ner.

I Samlingspartiets led anser näringsminister Jan Vapaavuori och riksdagsgruppens ordförande Petteri Orpo att skattehöjningar borde undvikas helt och hållet.

SFP:s ordförande, försvarsminister Carl Haglund har efterlyst en lösning där en större andel av åtgärderna är nedskärningar. Finansministeriet har kalkyler fär- diga för vad olika ändringar i momsen kan ge.

Lägre momssatserna höjs?

Det mest radikala alternativet som Finansministeriet kalkylerat kring skulle vara att helt gå in för en enda momssats utan undantag. Då skulle mat, läkemedel, idrott och böcker beläggas med samma moms som andra varor. En jämn moms på 22 procent skulle ge staten över en miljard till, hann Finansministeriet räknat ut.

Modellen är ändå ett rött skynke för Vänsterförbundet, där partiordförande Paavo Arhinmäki sade redan i somras att partiet ”aldrig kommer att acceptera” en enhetlig momssats.

Enligt HBL:s uppgifter är i så fall ingrepp i de två lägre momsnivåerna mer sannolika. Av dem är det matmomsen som ger staten den största och säkraste utdelningen (se fakta- ruta). Men kalkylerna förutsätter att folk fortsätter konsumera som förr.

”Då prutar man på kulturen”

Riitta Varpe, vd på servicearbetsgivarnas förbund Palta, ger inte mycket för kalkylen.

– Ta till exempel den lägsta momsnivån, där vi har biografbiljetter, nöje, kultur. När människors privatekonomi är knapp och man måste pruta någonstans är det sannolikt att man prutar i de här utgifterna, säger Varpe.

Det skulle innebära att staten inte alls får in de summor man trott, menar hon.

– Effekten skulle synas i priserna, i den inhemska konsumtionen och efterfrågan. Vi har redan nu en besvärlig situation med sysselsättningen i landet.

Av de två lägre momssatserna är det alltså speciellt matmomsen som kan ge staten ett säkrare klirr i kassan. Men politiskt populärt blir det inte. Matmomsen sänktes 2009 men hälften av sänkningen har redan tagits igen.

Tvist om dagstidningarna

Den största momssmällen på kort tid har tidningsprenumeranterna fått ta. Momsen betalas av prenumeranterna. Kommunikationsminister Pia Viitanen (SDP), och en arbetsgrupp vid hennes ministerium, anser att tidningsmomsen borde lättas på nytt för att åtgärda krisen i branschen. Men då ska Viitanen lyckas få medvind i en kärv budgetramförhandling.

”Effekten skulle synas i priserna, i den inhemska konsumtionen och efterfrågan. Vi har redan nu en besvärlig situation med sysselsättningen i landet”

RIITA VARPE

vd, Palta

– På politisk håll har man märkt att det inte var en bra tajmning, säger KSF Medias vd Barbro Teir om tidningsmomsen som infördes 2012 och höjdes 2013.

Nya momshöjningar på enstaka procentenheter är inte lika stora, men enligt Teir blir tidningsbolagen tvungna att noggrant överväga hur mycket prenumeranterna tål i priset, speciellt då Itellas distribution samtidigt blir dyrare.

Teir anser att tidningsbranschens samhällsroll är så betydande att det finns argument för att inte försvåra verksamheten ytterligare.

– Vid sidan av Yle är de kommersiella mediernas möjligheter som fria och självständiga aktörer väldigt viktiga, speciellt efter att Yleskatten infördes.