Välkommen påtryckning

Artikeln ”Privatpersoner satsar på dyr reklamkampanj” berörde mig illa (Hbl 10.12). Personer som vill vara anonyma lobbar för att bevara värdefulla skogsområden och detta tycks reta både stadssociologen Pasi Mäenpää och SFP-politikern Björn Månsson. Mäenpää anser att en dyr kampanj som bekostas av privatpersoner är väldigt speciell och tydligen därmed också suspekt: ”Stora pengar och stadsskogar – visst luktar det.”

Månsson som röstar för byggandet tog illa upp och tyckte det var fräckt att politikerna visades med namn och porträtt då personerna bakom annonsen förblev anonyma.

Själv välkomnar jag all påtryckning som syftar på att bevara både Havsrastböle, Stenudden och Vårdö sådana som de är.

Enligt Mäenpää är det fråga om att bygga dyra bostäder i Havsrastböle för att bryta de socioekonomiska skillnaderna. Är det moraliskt rätt att förstöra ett fint rekreationsområde för att få ”goda skattebetalare”?

Den som aldrig varit på en utflykt i Havsrastböle och hört varför just strandskogen där är värd att sparas kan inte förstå de pågående kampanjerna. På området finns olika naturbiotoper att njuta av, men de geografiska värdena, den cirka 7 000 år gamla fornstranden med stenfält och den så kallade djävulsåkern, anses vara i särklass. Av det ungefär 400 meter långa området som bär spår av istiden lär staden skydda djävulsåkern, men den hamnar inom flervåningshusområdet. Naturvärdet har då gått förlorat för alltid.

För en rörlig väljare kommer det att bli svårt att bestämma vem man röstar på i nästa kommunalval.