Flärdfull coupé med kombiliknande drag
Ett av Mercedes-Benz nyare blickfång är den nästan fem meter lång komb ..., ursäkta – CLS-coupén med fem dörrar, och väl tilltaget bagageutrymme. Trots den snitsiga och låga linjen som smeker bakpartiet är det överraskande högt i tak i baksätet.
Mercedes har på nytt gjort det man också hittills varit bra på – att skapa en bil som får intresserade att vända på huvudet. Shooting Brake bygger på CLS-konceptet men med ännu snyggare linjer. Den fallande linjen mot bakluckan är läcker som bara den och man kan tänka sig entusiasmen hos formgivarna när den här modellen fick grönt ljus för produktion. Konceptet gav nämligen företräde för dem, inte ingenjörerna.
Men det är förstås inte bara skalet och formgivningen av passagerarutrymmet som får godkänt. Det finns en hel del beundransvärt under motorhuven också. Minstingen 250 CDI BE har en tvålitersmotor med 204 hästkrafter och värstingen 63 AMG en 5,5 liters motor som ger fruktansvärda 525 hästar att ösa på med. För det minsta motoralternativet ligger notan på dryga 82 000 euro och för AMG-modellen krävs lite tjockare plånbok: 205 000 euro. Därtill kommer kostnader för eventuell tilläggsutrustning och som vanligt när det gäller Merceds-Benz tar den listan aldrig slut.
För vilda hästar Shooting Brake är en term som bland annat hänförs till de vagnar som spändes bakom vilda hästar när dessa tämjdes, vagnar som senare började användas för att transportera jaktsällskapens vapen. Till exempel Rolls-Royce använde redan under 1900-talets första år termen shooting brake för en av sina Silver Ghost-modeller.
Strikt taget är en shooting brake en tvådörrars sportig hatchback som genom bakluckan får en tredje dörr. Volvo hade sin modell (P 1800) på 1970-talet, Ferrari har varit inne på konceptet, liksom Audi. Men Mercedes har förstått att använda beteck-
”... den går som på räls också i högre hastigheter och glider genom branta kurvor som ingenting.”
ningen för en hel ny modell och kan erbjuda en bil för dem som ständigt söker nya upplevelser.
Hbl testkörde det minsta dieselalternativet på 2,1 liter. Accelerationen upp till 100 km/h tar enligt fabriken 7,8 sekunder vilket är mer än tillräckligt att lämna övriga bilister bakom sig när det slår om till grönt. AMG-modellen klarar samma acceleration på 4,4 sekunder. Toppfarten ligger rätt nära varandra. ”Lilla” dieseln klarar 235 km/h och de större modellernas är elektroniskt strypta vid 250 km/h.
Lång som ett nödår CLS Shooting Brake är ingen liten bil. Den är lång som ett nödår, bara fyra centimeter fått till fem meter. Det är så långt att man börjar spana efter parkeringsutrymme i ett mycket tidigt skede när man närmar sig destinationen. Bredden är furstliga 1,88 centimeter vilket ger en bra sittkomfort. Baksätet är planerat för tre personer, men där sitter nog endast två personer bekvämt. I mitten kan man placera yngre passagerares mjukisdjur, men ingen vuxen sitter gärna där.
Däremot är baksätet – oväntat nog – ytterst bekvämt. Trots bilens sluttande linje mot bakvagnen är utrym- met furstligt tilltaget. Orsaken är att baksätet ligger lågt i förhållande till framsätena vilket ger massor av utrymme ovanför huvudet också för längre personer. Plats för långa ben finns också. Däremot är handtaget på bakdörrens utsida placerat väldigt långt fram på dörren vilket är lite besvärligt för den som kliver ur.
Bagageutrymmet är väl tilltaget. Golvet fås också i läckert körsbärsträ med aluminiumlister för en tillläggskostnad på närmare 7 000 euro. Men – ytan är hal och inget paradis för fyrbenta passagerare.
Som på räls Och själva bilen på vägen? Inga överraskningar, den går som på räls också i högre hastigheter och glider genom branta kurvor som ingenting. Sitsarna är bekväma och reglagen sitter där de ska, också farthållaren även om placeringen under spaken för blinken till en början förvirrar. I tidigare modeller har det varit tvärtom.
Lyxigt körande i kombination med rejält bagageutrymme. Även om Eklassens kombi har lite större lastutrymme. Men kanske inte samma flärd, trots allt.