Starkt brödraband
Bröderna har aldrig haft någon blodig kamp om vem som är den bättre spelaren trots att bägge två ofta spelar hjälterollen i sina klubblag.
– Även om vi gruffats och brottats över allt möjligt så har vi aldrig tävlat om vem som gör flest mål eller vem som är bäst, säger Mika.
– Det beror säker på att vi som små spelade i samma hockeylag och att våra roller alltid varit så olika. Mika är en riktig speldirigent och jag är en grovjobbare som också gillar målskytte, säger Mikko.
Statistiken stöder starkt den yngre broderns åsikt eftersom han själv noterats för hela 49 mål på 32 matcher medan storebroderns perfekta passningar gett 36 mål för Storvreta på lagets 33 matcher under säsongen.
Brödraparet står varandra nära och de berättar båda att de aktivt följer med den andras prestationer. De är i kontakt nästan varje dag per telefon.
– Jag vet ganska noga vad som försiggår i Mikas lag och jag önskar honom allt gott i slutspelet, säger Mikko.
– Lillbrorsan är mig kär och jag är väldigt stolt över att han blev Innebandyligans alla tiders poängplockare, säger Mika högtidligt.
– Jämfört med Mikko är jag en amatör i den finländska ligan.
Återförening i SPV?
Sedan säsongen 2004–05 i Happee har brorsorna endast spelat i samma lag då de representerat landslaget, men att ännu någon dag spela i samma klubblag är något som båda två gärna ser i sina framtidsplaner.
– Jag var redan nära att teckna kontrakt med SPV för hösten, men av familjeskäl stannar jag i Sverige en säsong till. Om vi vill spela i samma lag
”Jag hoppas verkligen att vi kommer att spela tillsammans. I landslaget ses vi ju, men det skulle vara skoj att klä på sig Spv-dressen samtidigt ...” MIKKO KOHONEN
så måste det hända ganska snart. Faktum är ju att kilometrarna i kroppen hela tiden blir färre – jag är ingen tjugoåring längre, säger Mika skrattande.
– Jag hoppas verkligen att vi kommer att spela tillsammans. I landslaget ses vi ju, men det skulle vara skoj att klä på sig Spv-dressen samtidigt – även om det bara skulle vara för en säsong, säger Mikko.