Bestämma själva.
Pargas och Kimitoön är beredda att gå samman trots att de saknar gemensam landgräns och trots att det skulle ta flera timmar att ta sig från en kommunända till en annan. Är det en klok eller vanvettig idé?
Ute i skärgården är man redo att samarbeta. För skräckscenariot är att staten bestämmer. Pargas och Kimitoön är villiga att gå samman trots att avstånden i den nya storkommunen skulle bli väldigt långa. Språk och kultur svetsar ihop de två kommunerna.
– Varför skulle man vilja ge ifrån sig makten till någon annan på någon annans villkor?
Vi befinner oss på gården Norrby hemma hos Leif Berglund i Karby by i Korpo, i huset som han låtit bygga vid gården som hans morfars farbror köpte i slutet av 1800-talet. Norrby har genom köp och arrenden vuxit sig till en gård med 100 biffkor och odlingar på 75 hektar åkermark spridda över hela Korpo.
Det finns en nedärvd känsla av självständighet i skärgården som kommer av upplevelsen av att alltid ha befunnit sig långt från centralmakten. Från Helsingfors är det snabbare att ta flyget till Bryssel än att ta bilen till Korpo.
Maktbalansen mellan lokalt och statligt har ändå tippat till statens favör under de senaste decennierna. Det var annorlunda när smugglarkungen Hjalmar Mäkelä investerade sina spritpengar i en velodrom invid Korpo kyrka utan att skattmasen ingrep, men nu har staten övertaget.
– Det är inte så jäkla enkelt att klara sig ensam. Varje år minskar befolkningen i Korpo lite, säger Berglund.
De färre invånarna var en orsak till att Korpo på statens uppmaning gick ihop med Iniö, Houtskär, Nagu och Pargas 2009.
– Har man inte pengar har man inte heller någon makt, som Berglund uttrycker saken.
Berglund har ett långt perspektiv på politiken i Korpo. Han satt tre perioder i Korpo fullmäktige och är nu fullmäktigemedlem i det nya Pargas.
– Tills vidare har sammanslagningen gått bra, säger Berglund.
Skolor och hälsovård finns fortfarande kvar i Korpo. Sammanslagningen har möjliggjort investeringar som Korpo aldrig hade haft råd med ensamt.
Åbo är det stora hotet
Men nu viner statens piska kring knutarna igen, en andra gång. I kommunutredningens förslag ligger ett hot om tvångssammanslagning inbäddat. Skräckscenariot för skärgårdsborna är att staten bestämmer vem man ska alliera sig med.
– Vi skulle klara oss som det är nu, men om staten tvingar vill vi bestämma själva, säger Berglund. Hotet kommer från Åbo. – Pargas skulle få högst några ledamöter i fullmäktige i ett Stor-åbo. Allt skulle styras till 100 procent från Åbo. Faran är att vi då betraktas enbart som rekreationsområde. Det vill vi inte, säger Berglund.
Språket svetsar samman
Det är antagligen den här hotbilden som gör att kommunen Åboland känns så attraktiv för så många.
I grund och botten handlar det om språk och kultur. Ju längre ut i skärgården man åker, ju svenskare det blir, desto större blir stödet för sammanslagningen med Kimitoön. Historiskt har man haft nära kontakter med varandra. I slutet på 40-talet gick det ångbåtar från Åbo till Kimito via Pargas och Korpo, men bilen konkurrerade ut dem, och då blev det svårare att hålla kontakt.
– Förr förenade havet, nu skiljer det åt, säger Berglund.
Avstånden i ett Pargas-kimitoön vore enorma. Det går en arbetsdag att ta sig med bil från Houtskär längst ut i Pargas stad till Rosala och Hitis i kommunen Kimitoön.
Tänker man alltför mycket på den aspekten börjar idén om en gemensam storkommun kännas vanvettig. Det är väl naivt att tro att invånarna i Pargas och Kimitoön skulle vara odelat för något så otympligt?
Lyckad lobbning av SFP?
I Pargas möter vi Anja Kuusisto, chefredaktör för tvåspråkiga lokaltidningen Pargas Kungörelser och redaktör vid Åbo Underrättelser. Efter många år av lokal rapportering har hon pejling på hur stort stödet för en ny storkommun är. Blir ett sammanslaget Kimitoön och Pargas av? – Ja, det tror jag. Utåt förhåller man sig rätt neutralt till saken. Politiskt finns ändå beredskapen för en sammanslagning, om den måste bli av, säger Kuusisto.
Man kan se utredningens förslag om Pargas-kimitoön som en lyckad lobbning av Svenska folkpartiet, som har majoritet i de två kommunerna och som därför kan backa upp en stor skärgårdskommun i fullmäktige. Hur ser de finskspråkiga på förslaget? – Vi gjorde ett upprop bland våra läsare om vad de tyckte om ifall Pargas och Kimitoön skulle slås ihop. De flesta svaren var på finska och negativa, säger Kuusisto.
Man ska ändå inte överdriva motsättningarna.
– De finskspråkiga inflyttarna från Åbo är i regel positiva till svenskan. De väljer ju uttryckligen att flytta till Pargas trots att det finns många finskspråkiga kommuner att välja mellan, säger Kuusisto.