”Militärrådet ger inte ifrån

Det egyptiska parlamentsvalet var ett steg i rätt riktning – men landet är långt från en verklig demokrati ett år efter att protesterna på Tahrirtorget började. Forskare ser hur militärrådet biter sig fast i makten.

Förhoppningarna var stora när arabvårens revoltvindar svepte ned Hosni Mubarak från makten i fjol. Men många är besvikna nu.

– Det är speciellt ungdomarna och kvinnorna som är besvikna – det står tydligt att det inte blev någon riktig revolution utan att det mäktiga militärrådet sitter kvar vid makten. Ungdomarna ser militären som ett hinder för förändringarna och kvinnorna fruktar att deras inflytande i politiken slopas helt, säger akademiforskare Susanne Dahlgren vid Helsingfors universitets forskarkollegium.

Både Dahlgren och överstelöjtnant Juha Mäkelä, forskningsofficer vid Försvarshögskolans strategiska institution, påpekar att revolten bara är början på en lång övergångsperiod.

– Man kan tala om en femårspe- riod innan transitionen är över – Egypten är bara i början, säger Juha Mäkelä.

Han ser negativt på utvecklingen i Egypten sedan revolten.

– Politiken och säkerhetsläget är kaotiskt. För de vanliga egyptierna har livet blivit svårare. Arbetslösheten har stigit och kriminaliteten har ökat markant.

Dahlgren påpekar att turismen har minskat klart.

Vägrar släppa makten

Det enda som nu ändrat är enligt Susanne Dahlgren att de islamistiska krafterna har blivit en central del av politiken – men det var helt väntat.

– Alla som följer med Egypten visste att de kommer att vinna första gången det ordnas ett fritt val.

Hon säger att det Muslimska brö-

”Man kan tala om en femårsperiod innan transitionen är över – Egypten är bara i början.” JUHA MÄKELÄ Forskningsofficer vid Försvarshögskolan

draskapets parti – som fick 47 procent av platserna i underhuset – och det nygrundade salafistpartiet – som fick 24 procent – länge har jobbat på gräsrotsnivå bland de fattiga och hade en stark stödbas klar.

Både hon och Mäkelä tror att militärrådet som styrt Egypten sedan Mubarak störtades kommer att hålla sig kvar vid makten. Orsaken är inte bara att få säga sitt om politiken utan till lika stor del ekonomisk – militären kontrollerar stora delar av landets ekonomi och det är inget generalerna är villiga att ge ifrån sig.

– Militärdiktaturen fortsätter – efter sommarens presidentval sker det bara bakom kulisserna, säger Juha Mäkelä.

Båda forskarna tror också att Muslimska brödraskapet har nått en kompromiss om maktdelning med militärrådet.

– Brödraskapet är så ivrigt att få makten att det är villiga att kompromissa. De är dessutom överraskade över rivalerna salafisternas framgång i politiken, säger Dahlgren.

Att salafisterna nu är med i partipolitiken i stället för att syssla med jihadism är ett bra tecken enligt Dahlgren.

Mäkelä tror att Muslimska brödraskapet anser sig vara beroende av generalernas välvilja.

– Man måste beakta att islamistpartierna var förbjudna under Mubaraks tid, och de är rädda för att de förbjuds igen om de inte går med på kraven.

Tydliga tecken på militärrådets strävan att hålla makten syns redan nu.

– De kräver att man i den nya grundlagen skriver in immunitet för dem, att militärbudgeten ska vara hemlig och att partierna inte ska få ändra arméns position utan att generalerna godkänner det, säger Mäkelä.

Oro på Sinaihalvön

Mäkelä är oroad över det försämrade säkerhetsläget i landet. Han säger att vapen strömmar ut från Libyen och att man bland annat har hittat luftvärnsmissiler, som omvärlden gett de libyska rebellerna, hos motståndsgrupper i Egypten.

– Extremistgrupperna på Sinaihalvön har fått tag på tyngre beväpning och de utgör ett säkerhetshot som ledningen tar på allvar. Israel har gett Egypten lov till undan-