”Ett universitet måste reformeras nerifrån upp”
Då Tammerfors universitet gjordes om uteblev protesterna.
Den reform som Åbo Akademi är på väg in i har Tammerfors universitet (TU) redan genomfört.
I höstas blev TU:s femtiotvå utbildningsprogram och tjugotre institutioner nio vetenskapsområden. Utbildningen på kandidatnivå breddades och är nu gemensam för flera ämnen.
Det vill säga samma typ av förändring som ÅA överväger då tolv institutioner ska bli fyra fakulteter med breda utbildningshelheter. Harri Melin, vice rektor vid TU, räknar upp en rad skäl till varför utbildningen gjordes om.
– Dels var undervisningen inte effektiv då olika ämnen erbjöd samma kurser. Men vi vill också bredda våra studerandes utbildning och komma bort från smala utbildningsprogram.
Hur mycket handlade reformen om att spara?
– Att använda resurser effektivare handlar inte om att spara. Det handlar om att få mera gjort med samma resurser, säger Melin. I dagsläget har vi inga planer på att slopa någon utbildning. Det som verkar skilja reformen vid TU från den vid ÅA är hur den förra togs emot av universitetsfolket.
Heikki Laurinolli, chefredaktör för universitetstidningen Aikalainen, är förvånad. Han kan inte riktigt förstå varför det stora motståndet uteblev.
Tammerfors är känd som en stad där allt kritiseras, säger han.
Kanske insåg akademikerna att det inte tjänar något till att protestera.
– I bevakningen av reformen har jag försökt föra fram alla sidor. Överlag har folk varit positivt inställda. Ibland undrar jag om jag missat något.
Det betyder trots allt inte att välmotiverade frågor har ställts, säger Laurinolli.
– Än är det för tidigt att säga något om vilka effekter reformen haft och folk har frågat om den i grunden bara handlar om att klä gamla saker i nya ord.
En förklaring till den uteblivna massiva kritiken tror Laurinolli är att universitetsfolket brände allt krut på universitetslagen.
För tre år sedan var protesterna mot den nya lagen massiva.
– Kanske insåg akademikerna att det inte tjänar något till att protestera. Därför gick de in för att jobba med universitetets nya strategi, inte mot den. Vice rektorn Harri Melin ger Laurinolli rätt i den analysen.
– Vårt universitet var redo för en förändring. Visst fanns det avvikande åsikter och motstånd. Men efter förändringen har det inte funnits någon opposition. Melin säger att det också handlar om att processen var demokratisk. Budskapet till de tjugotre institutionerna var att tala med varandra och att bygga ett nytt universitet. Resultatet blev de nio vetenskapsområdena.
– Universitetslagen gav rektorn makt att driva igenom reformen själv. Men vi ville inte använda makt. Universitetet måste förändras nerifrån upp. Vera Kaleva som representerar de studerande i TU:s universitetsstyrelse säger att det förekom viss kritik, bland annat mot tanken att stort är vackert och mot reformens strama tidtabell.
Även om det finns exempel på att studerandena måste kämpa för att få sina röster hörda så var universitet överlag bra på att ge dem plats i arbetsgrupperna som jobbade med reformen. – Troligen kommer effekterna att vara tudelade. För en del ämnen är ett närmare samarbete bra. För andra kan en bredare utbildning på kandidatnivå innebära att de förlorar sin identitet, säger Kaleva och ger som exempel teater- och dramaforskningen på TU. Den kan lida av att ha gått samman med journalistlinjen och undervisningen i talkonst.
Också de studerandes respons har varit tudelad. Det har hänt att obligatoriska kurser gått samtidigt och det finns en viss oro över hur man ska välja magisterprogram. Harri Melin väljer att beskriva situationen i positivare ordalag.
– Studentkåren har varit aktiv i den här frågan och det verkar som om våra breda kandidatprogram varit en framgång. Det finns siffror som tyder på att vi blir mer produktiva.
Tanken är att de studerande ska välja magisterprogram efter att ha studerat på kandidatnivå i något år. Hur förverkligas den biten?
– Vi har infört klara regler, ett sorts steg-för-steg-program för studerandena så att de vet hur de ska gå tillväga då de väljer och vad som krävs för att kunna välja en viss inriktning. Vilket råd ger du Åbo Akademis ledning då den tar itu med att reformera universitetet?
– Informera. Hela tiden. Personalen ska veta exakt vad som pågår. Alla ska ha möjligheten att vara med och påverka. Universitetsfolket ska vara en del av förändringen. Bygg nerifrån upp.