Victoria och Daniel

Gifta 19 juni 2010 Linnebröllop – nio år som gifta

KUNGEN HAR SAGT att han själv gifte sig av kärlek och att hans enda önskan är att hans barn också gör det. Ändå var både han och drottningen länge ytterst tveksamma till Daniel Westling, en helt vanlig kille av folket, som prins. Åtminstone på papperet är det kanske inte så märkligt att de kände så, men det har som bekant visat sig att Daniel är som klippt och skuren som kronprinsessgemål, utan att göra avkall på sin egen personlighet. Minns ni hur det var de träffades?

Det var i slutet av 2001, kronprinsessan Victoria hade återvänt från USA där hon i ett par år hade pluggat och kommit över sina problem som hon själv kallade för ”krux i själen”, som bland annat visade sig i form av ätstörningar. Pojkvännen Daniel Collert hade rest med henne dit, men under tiden hade förhållandet tagit slut, mycket för att han inte stod ut med den närgångna uppmärksamheten.

Någon träning hade hon inte ägnat sig åt under Usa-tiden och genom systern Madeleine fick hon tips om en bra personlig tränare på gymmet Master Training. Som förstås var Daniel Westling.

Han var mycket uppskattad som PT, både som duktig yrkesman och som person. Lugn, trygg och påtagligt fysisk, han tar gärna i den han talar med på ett sätt som känns trevligt och aldrig närgånget.

DE FICK GENAST BRA KONTAKT, de hade tid att prata mycket eftersom kronprinsessan ofta kom udda tider, sena kvällar och helger, för att slippa alla blickar på sig.

Daniel, som inte är någon dum kille, lät Victoria leda deras förhållande i den riktning och i den takt hon önskade. Redan efter någon månad var det tydligt att hon kände mer för Daniel än det förtroende och vänskap många känner för sin PT.

Det var hon som föreslog att de skulle gå på bio. Och sen på middag hemma på Drottningholm. Allt var ganska trevande och osäkert i början. Efteråt har kronprinsessan sagt att hon var rädd för att fina den vänskap som fanns mellan dem skulle skadas om de blev ett par.

För Victoria räckte det inte bara med en blivande man som hon

älskade och som älskade henne tillbaka. Gemensamma intressen och gemensam syn på livet är förstås också bra, men det krävs mer av en prinsgemål. Han måste gilla att vara prins, om inte älska så stå ut med att vara i rampljuset, att hans hustru är den som kommer först i alla officiella sammanhang och att han är medveten om att det är ett yrke på livstid.

I BÖRJAN AVSKYDDE Daniel det som följde med livet som pojkvän till Sveriges kronprinsessa. Fotografer och journalister som låg på lur överallt. Han skrek och gormade åt dem, visade ett ilsket humör, medan Victoria som var van tog det lugnt.

Men bland pressen växte missnöjet med honom. Hans oartighet, hetsiga humör och brist på polityr, för att inte tala om hans stil – Daniel såg alltid ut som om han var på väg att spela fotboll med polarna, gjorde att många undrade om Daniel verkligen var något för en kronprinsessa.

Efter ett par år började han långsamt ändra stil. Hockeyfrillan försvann och byttes mot bena och sidkamning. De urtvättade munkjackorna och den eviga truckerkepsen dumpades och ersattes av snygga kashmirtröjor och märkesjeans, ibland till och med kostym.

Redan tidigt av förhållandet hade Daniel tagit med Victoria till Ockelbo för att hälsa på hans föräldrar. Det sägs att det var första gången han hade tagit hem en flickvän och man undrar förstås om Olle och Ewa Westling i förväg hade fått veta vem sonens flickvän var ... Invånarna i Ockelbo såg med stolthet på att Victoria hade fallit för en bygdens son och lönade paret genom att aldrig stirra på dem utan hälsa normalt och artigt och konsekvent visa media åt fel håll när de frågade var Westlings bodde.

Nu var det inte bara Daniels klädstil som behövde en uppryckning. Framför allt behövde han gå i prinsskola, fila på allmänbildningen, plugga kungalängder, lära sig att hålla en konversation flytande, se uppriktigt intresserad ut av vilket ointressant ämne som helst, uppgradera engelskkunskaper, drillas i vett och etikett och mycket annat som vanliga unga män inte brukar ha en aning om.

FRÅN FÖRSTA BÖRJAN var kungen och drottningen inte särskilt tilltalade av dotterns val av pojkvän. Ytligt sett hade han inget som gjorde honom till en bra prinskandidat och blivande äkta man. Det var en av anledningarna till att det skulle dröja många år innan det blev förlovning, Daniel var i sanning en ytterst oslipad diamant som behövde förädlas länge för att nå sin sanna potential.

Det tog många år, men en dag kände han sig redo. Det var i februari 2009, datumet har de inte avslöjat, men en kvalificerad gissning är på Alla Hjärtans dag, den 14 februari.

Daniel hade diamantringen i fickan när han och Victoria promenerade på Mälarens knarrande is i det gnistrande solskenet utanför Drottningholms slott. Hon gick lite före och han klappade henne lätt på axeln. När hon vände sig om gick Daniel ner på knä, höll

fram ringen och bad henne bli hans hustru.

– Det blev ett ja, ja, ja, jaaa!, berättade kronprinsessan i förlovningsintervjun den 24 februari 2009.

Vad ingen utanför familjekretsen visste då var att Daniel var svårt sjuk. Han hade en medfödd njursjukdom som hade upptäckts i samband med en olyckshändelse när han var 16 år. Efter den händelsen hade Daniel varit extremt noga med sin hälsa, aldrig brukat tobak eller alkohol, tränat regelbundet och ätit hälsosam mat.

Året innan förlovningen visade njurarna klara tecken på att ge upp, Daniel fick börja gå i dialys och både Olle och Ewa Westling undersöktes för att se om de var lämpliga donatorer. Olle hade bäst förutsättningar.

UNDER FÖRLOVNINGSINTERVJUN reagerade många på att Daniel såg uppsvullen ut och två dagar senare svimmade han under en middag. Njurtransplantationen började genast förberedas och i slutet av maj kom ett pressmeddelande om att Daniel hade fått en njure av sin pappa och att båda mådde bra.

Victoria var inte vid hans sida då. Hon befann sig på Grönland tillsammans med kronprins Frederik av Danmark och kronprins Haakon av Norge, en studieresa som var inbokad långt innan operationen och som inte kunde avbokas. Den som led mest av det var kronprinsessan men hon såg till att de hade flitig telefonkontakt.

Tiden fram till bröllopet den 19 juni året därpå var som en personlig eriksgata för den blivande prinsen. Han, som tidigare hade hållit så låg profil, behövde visa upp sig för svenska folket och övertyga dem om att han var värdig att bli vår kronprinsessas make.

Och i juni 2010 drabbades så Sverige åter av bröllopsyra av minst samma kaliber som 34 år tidigare. Kanske ännu mer eftersom vi hade kunna följa den blivande bruden kronprinsessan Victoria ända sedan hon var nyfödd, genom småbarnsåren, under skoltiden och som vuxen kvinna. Vi hade sörjt med henne när förhållanden tagit slut, oroat oss för hennes ätstörningar, glatt oss med henne när hon nu verkade ha hittat sitt livs stora kärlek.

Lyckligare brudpar än Victoria och Daniel har nog aldrig setts i Storkyrkan, det gick nästan att ta på stämningen. Nu skulle det hända, det som få trott på några år tidigare, vår kronprinsessa skulle gifta sig med en helt vanlig kille. Som stod i oklanderlig frack med sin brud i en ljuvlig brudklänning gjord av Pär Engsheden och med drottning Joséphines kamédiadem på huvudet, precis som en gång hennes mamma.

LÄNGS KORTÉGEVÄGEN, runt Kungliga slottet och Storkyrkan stod människor i långa rader, en del hade säkrat en bra utsiktsplats redan i gryningen. Många låtsastiaror blänkte i håren, småflickor i prinsessklänningar vill se hur en riktig prinsessa ser ut och där stod folk från hela världen som inte ville missa denna folkfest.

Trots att allt direktsändes i TV syntes det att brudparet var inne i sin alldeles egna lilla lyckobubbla.

På bröllopsmiddagen ställde den pinfärske prins Daniel till med en smärre sensation. Han höll ett så kärleksfullt och vackert tal till sin nyblivna hustru att hon inte kunde hålla tårarna borta när han avslutade, ”Victoria, störst av allt är kärleken, jag älskar dig så”. Hon var inte ensam om att gråta av rörelse i det ögonblicket …

Nio år senare verkar deras känslor för varandra inte ha mattats det minsta, de ser alltid förälskade ut och kärleken har fördjupats sedan de blev föräldrar till två underbara barn, Estelle, 7 år, och treårige Oscar.

Så det är bara att gratulera till linnebröllopet och önska dem många, många lyckliga år tillsammans.

”Victoria, störst av allt är kärleken, jag älskar dig så.”