Mitt i Söderort Farsta Sköndal
Flera 1700-talsfynd vid Gullmarsplan
Rester från en gammal by Gamla djurskelett Kritpipshuvud
UTGRÄVNING. Gröndal låg.
Arkeologerna Mikael Bertheau och Philip Tonemar har spenderat veckan med att gräva på platsen där 1700-tals byn Lilla
Under veckan har en arkeologisk utgrävning pågått vid kolerakyrkogården i parkområdet bredvid Gullmarsplan. Målet: Att hitta en 1700-talsby.
– Vi letar efter en by som heter Lilla Gröndal, utropar arkeologen Philip Tonemar där han står med spade i hand.
Bredvid honom ligger en hög med sopor, som han kallar det. Men det är inte vilka sopor som helst. Keramik, djurskelett och delar av tobakspipor ligger utspridda på jorden, de flesta flera hundra år gamla. Botten på en flaska har ett glassigill:
– Det står en tredjedels kans, alltså kanna. Väldigt typiskt för slutet av 1700-talet. Det här är ett odlingslager, man har kastat avfall och skräp i odlingarna, säger Philip Tonemar.
Han och kollegan Mikael Bertheau är till vardags i Slussen men jobbar här i några dagar på uppdrag av Region Stockholm, som ska bygga ett ventilatonstorn med fågelhotell på platsen. Det är en del av bygget av nya tunnelbanan.
Alldeles intill blåklassade MC-klubben Rapidos hus ska det alltså ha funnits en liten by som från mitten av 1700-talet till början av 1900-talet var bebodd.
– Lite som Rapidos byggnader ligger, så kan man tänka sig att Lilla Gröndal såg ut längst med vägen här. En huvudbyggnad med fem mindre hus runtom. En gubbe som hette Petter Grossling bodde här 1757, sedan tog traktören Olof Fågelström över. Så antagligen bedrevs det en krogverksamhet på platsen, berättar Philip Tonemar.
År 1838 var det slut på supandet, då ströps utskänkningstillståndet. Efter det vet arkeologerna att flera slaktare verkade på platsen, området runt Gullmarsplan har historiskt
Ett kritpipshuvud från 1700-talet. De blev större med tiden.
Vi hoppades att det skulle finnas mer av den gamla byn, men vi är i alla fall på rätt plats.
sett varit slaktartätt.
Arkeologerna hittar aldrig husgrunderna till Lilla Gröndal, men likväl spår av verksamheten på platsen. Ett stolphål och ett odlingslager daterat till 1700-talets andra hälft och ”soporna”, såklart.
– Vi hoppades att det skulle finnas mer kvar av den gamla byn. Men vi är i alla fall på rätt plats. Antagligen försvann hela gårdsbebyggelsen när man byggde Nynäsvägen, säger Philip Tonemar.
Det var inte lika strikta regler på den tiden, förklarar de. I dag är allt som är äldre än från 1850 ett fornminne. Därför kommer föremålen som hittas på platsen dokumenteras noga, analyseras och arkiveras på museum.
Men arkeologerna är inte uppgivna. Kollegan Mikael Bertheau kommer fram med ett föremål. Det är ett kritpipshuvud med inskriptionen ”Stockholm” i stora bokstäver runt skaftet.
– Sånt här är riktigt kul att hitta, säger Philip Tonemar och gräver vidare.